Ordbloggen

Årets sista månad

2011-12-01T05:47:00.000+01:00

Dagens etymologi:

Årets tolfte och sista månad är december. I vår kalender alltså, i den gamla romerska förlagan var december den tionde månaden, därav namnet. Decem, som månadsnamnet är bildat av, betyder nämligen tio.

Novemberetymologi

2011-11-07T06:45:00.000+01:00

Dagens etymologi:

November följer samma mönster som september och oktober. September betyder den sjunde månaden, oktober den åttonde och november är den nionde månaden. Novem betyder nio. I den gamla romerska kalender, alltså. Vi känner ju november som årets elfte och näst sista månad.

Veckans ordspråk

2011-10-12T07:00:00.000+02:00

Allting har en ände. Så även veckans tillkrånglade ordspråk, som vi nu roat oss med hur länge som helst här på bloggen. Men nu har jag inte några fler tillkrånglade ordspråk, men jag lär mig gärna fler om någon har tips.

Lösning veckans ordspråk vecka 41

2011-10-11T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Stor i orden liten på jorden.

Veckans ordspråk vecka 41

2011-10-10T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Verbal expansion förenas ofta med ett objektivt sett ringa format på planeten Tellus.

Lösningen publiceras imorgon.

Oktober månad

2011-10-10T06:39:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Ny månad igen. Nu är det oktober, årets tionde månad, även om namnet oktober antyder att det skulle vara den åttonde månaden. Octo står nämligen för åtta. Men omflyttningar i kalendern ändrade den ordning som en gång gjorde oktober till den åttonde månaden. Namnet som den åttonde bär den dock fortfarande.

Lösning veckans ordspråk vecka 40

2011-10-04T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

I de lugnaste vattnen går de största fiskarna.

Ännu ett tillkrånglat ordspråk publiceras på måndag.

Veckans ordspråk vecka 40

2011-10-03T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

De limnologiska lokaler, vilka har den i vertikalplanet största utsträckningen, trafikeras av de rumsligt mest betydande iktyologiska fenomenen.

Lösningen publiceras imorgon.

Lösning veckans ordspråk vecka 39

2011-09-27T07:00:00.000+02:00

Lösningen på veckans ordspråk:

Det som göms i snö kommer upp i tö

Nytt tillkrånglat ordspråk publiceras på måndag.

När a blir e

2011-09-26T19:10:00.001+02:00

Sådant här tycker jag är intressant. Vad som händer med vokalen i slutet av ord som används i sammansättningar.

Veckans ordspråk vecka 39

2011-09-26T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Objekt vilka kamoufleras i en säsongbetingad kristallinisk tillståndsform av H2O, blottlägges vid dennas övergång till större molekylär rörlighet.

Lösningen publiceras imorgon.

Lösning veckans ordspråk vecka 38

2011-09-20T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Liten tuva stjälper ofta stort lass

Veckans ordspråk vecka 38

2011-09-19T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

En med avseende på volym och massa minimal anhopning av mineralisk och vegetabilisk substans kan upphäva den statiska jämvikten hos en vida större rullande transportanordning vilande anhopning av materia av icke närmare specificerad natur.

Lösningen publiceras imorgon.

Ord efter domare

2011-09-15T06:26:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Charles Lynch levde 1736–1796 och var fredsdomare i Virginia, som skipade egen rätt. Av Lynch efternamn är ordet lyncha bildat. Ordbokens förklaring till lyncha är att ”döda (förment brottsling) utan rannsakan och dom (oftast om folkhop)”.

Hästarna pratar med oss

2011-09-14T21:06:00.001+02:00

Språket kan bli svårbegripligt på olika sätt. Ett sätt är det här:

Visst undrar man ivrigt vem ”vi” är? Och när man kommit fram till att det nog är hästarna som åsyftas fascineras man stort över att de kan skriva. Här ser jag två möjligheter för bra begriplighet. Skriv antingen

Mata inte hästarna. De kan bli sjuka.

eller

Mata oss inte. Vi kan bli sjuka.

Naturligtvis är den första versionen att föredra. Den andra blir konstig eftersom alla som uppnått den ålder då man oftast börjar vara läskunnig vet att hästar inte pratar om sig själva på det där viset.

Reformationsord

2011-09-14T19:11:00.000+02:00

Dagens etymologi:

En lutheran är en ”person som bekänner sig till protestantismen”, säger ordboken. Ordet är bildat av namnet på reformatorn Martin Luther (1483–1546). Luther gjorde upp med katolicismen och formade en annan gren av kristendomen: protestantismen.

Dagens ord

2011-09-13T22:29:00.001+02:00

Dagens etymologi:

Det är så luminöst av mig att välja ordet luminös som dagens etymologi. Ordet betyder nämligen ”lysande” eller ”snillrik”. Luminös kommer från franskans lumineux, som betyder ”lysande; klar; tydlig”. Det franska ordet är bildat av latinets lumen som betyder ”ljussken” eller ”lyse”.

Lösning veckans ordspråk vecka 37

2011-09-13T07:00:00.000+02:00

Lösning veckans ordspråk:

Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.

Nytt ordspråk på måndag.

Jacka från Kanadas skogar

2011-09-12T20:27:00.000+02:00

Dagens etymologi:

En lumberjacka är, enligt ordboken, en ”kort, blusande jacka”. Om man bara vet vad blusande är så är saken klar. Jag måste säga att jag faktiskt inte vet om jag stött på ordet blusande förut, men jag vet i alla fall hur en lumberjacka ser ut, så jag tror mig förstå ungefär vad det betyder.

Ordet lumberjacka kommer från engelskans lumber-jacket med samma betydelse. Det hela har med lumber, i betydelsen ”timmer”, att göra. Detta eftersom jackmodellen ursprungligen bars av skogsarbetare i Kanada.

Veckans ordspråk vecka 37

2011-09-12T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Den vokala manifestationen av triumfkänsla bör uppskjutas till en tidpunkt hinsides överskridandet av en smärre naturlig akvedukt.

Lösningen publiceras imorgon.

Springande fisk

2011-09-11T07:36:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Från igår plockar vi nu upp lubb. Lubb är en typ av torskfisk som finns i norra Atlanten och även kallas bromse. I norskan finns ordet lubbe med samma betydelse. Detta norska lubbe är det som gett upphov till svenskdialektala lubben som beteckning på ”tjock och klumpig karl”. Av detta kommer sedan lubba, som i riksspråket är ett vardagligt uttryck för ”springa”.

Dialektalt spring

2011-09-10T06:37:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Att lubba är ett vardagligt uttryck för att springa. Ordet kommer från svenska dialekter och betyder ”gå med tunga steg” eller ”vara långsam och trög”. Lubba kommer från lubber med betydelsen ”tjock och klumpig karl”. Detta i sin tur hör samma med lubb, mer om det imorgon.

Den sjunde som blev den nionde

2011-09-09T05:48:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Och vips, så blev det september. Namnet på årets nionde månad kommer från latin och betyder ”den sjunde månaden”. September var den sjunde månaden i den gamla romerska kalendern. Det är den vi är inspirerade av, även om månaderna sedan dess bytt plats lite med varandra.

Ord med olika betydelser

2011-09-08T05:39:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Ordet loge har två vitt skilda betydelser på svenska. Helt olika uttal också för den delen. Loge, där alla bokstäver uttalas som de står, är en ”byggnad på lantgård för förvaring av hö och säd”. Detta ord har ett fornsvenskt påbrå även om ursprunget är något osäkert.

Den andra logen uttals med ett sj-ljud på slutet och stumt e. Detta ord kommer från franskan och betyder ”avskild åskådarplats”; ”omklädningsrum för skådepelare” eller avdelning av ordenssällskap”. Franskans ord betyder ungefär detsamma och är besläktat med loft, som förklaras som ”vindsutrymme” eller ”övervåning”.

Oklar skylt

2011-09-07T13:57:00.000+02:00

Stötte på en skylt på en cykel som väckte min fantasi.

Visst är det ändå lite oklart vad det egentligen står. Ska man tänka svenska eller engelska? Står det ”skit o tal” i ett ord, eller står det ski-total? Ja, inte vet jag, även om jag förstås kan gissa. Men helt lyckat tycker jag kanske inte att namnet var.

Verktyg för raka streck

2011-09-07T05:41:00.000+02:00

Dagens etymologi:

För att dra ett rakt streck kan man behöva en linjal. Linjal har i ordboken den roliga förklaringen att det är ett ”verktyg med rak kant att dra räta linjer utmed” och ”instrument för mätning”. Ordet kommer från tyskans Lineal med samma betydelse, vilket i sin tur kommer från latinets linealis och betyder ”på linje”. Självklart är linjal nära släkt med både linje och lineär (linjär).

Namn och präst

2011-09-06T07:22:00.001+02:00

Dagens etymologi:

I Bibelns gamla testamente finns det en man som heter Levi. Han var en av patriarken Jakobs tolv söner. Levi har gett upphov till ordet levit, som är ”präst eller tempeltjänare i det forna Palestina”.

Lösning veckans ordspråk vecka 36

2011-09-06T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans tillkrånglade ordspråk:

Man ska inte kasta sten i glashus

Nytt ordspråk på måndag.

Veckans ordspråk vecka 36

2011-09-05T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Personer vilka residera i arkitektoniska kreationer av en metastabil transparent smältprodukt av övervägande kiselsyra, bör iakttaga abstinens ifråga om det skyndsamma omlokaliserandet av smärre petrologiska enheter.

Lösningen publiceras imorgon.

Kroppsligt

2011-09-05T05:01:00.001+02:00

Dagens etymologi:

Oftast säger vi kropp, men det finns ju en synonym: lekamen. Ordet är fornsvenskt och betyder förstås ”kropp”, men också ”lik”. Ursprunget är ett allmänt germanskt ord, som roligt nog egentligen betyder ”kroppshölje”.

Mackens historia

2011-09-04T20:57:00.000+02:00

Jag hade tänkt berätta om ordet mack och dess något otippade påbrå. Jag hade till och med en bild från i somras som skulle hjälpa till med illustrationen. Nu kan jag inte hitta bilden och dessutom visar det sig att bloggen Pratbubblor skrev om just detta härförleden. Så jag böjer mig i ödmjukhet och hänvisar dit för alla er som är nyfikna på macken.

Helgonberättelser att läsa

2011-09-04T07:16:00.000+02:00

Dagens etymologi:

En legend är antingen en ”sägen” eller en ”helgonberättelse”. I medeltidslatin talar man om legenda då man menar en ”samling med helgonberättelser”, eller mera bokstavligt ”det som bör läsas” (vilket visar vilken syn man då hade på nödvändigheten av helgonberättelser). Legenda är bildat av det latinska legere, som betyder ”plocka”, ”välja” eller ”läsa”.

På utdöende?

2011-09-03T10:43:00.000+02:00

Ett ord som (väl?) borde vara på väg ut ur språket så småningom är ordet öre. För vad ska vi ha det till nu när det inte längre finns några fysiska delar av en krona?

Ledig kan man vara på olika sätt

2011-09-03T07:15:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Efter gårdagens ord ”ledig” tar vi oss nu an en släkting, nämligen entlediga. Entlediga är det samma som ”avskeda” och har alltså nära släktskap med betydelserna hos ”ledig”: ”böjlig; smidig; lättrörlig”. Detta även om den som blir avskedad förmodligen inte känner sig särskilt smidig.

Mataffären som språklig stilbildare

2011-09-02T17:34:00.000+02:00

I en av mina lokala mataffärer har det nyligen renoverats. I samband med detta blev det informativa skyltar över olika fack i bröddisken. Eller, informativa är kanske inte rätt ord. En av dem lyder nämligen ”kakbröd”. Ett ord som var nytt för mig, även om jag kan gissa mig till vad det betyder (särskilt efter att ha tittat efter vilken typ av bröd som låg i just det facket). Någon annan som stött på detta ord? Och vad tror ni det betyder?

Jag googlar på ”kakbröd” och inser att det kanske är ett etablerat ord, även om det inte kvalat in i ordboken. Det används till exempel av Brödinstitutet, som är en branschorganisation för bageribranschen. Kanske är det ett fackuttryck som håller på att sprida sig? I så fall kan det hända att min lokala affär är något av en språklig pionjär. Överraskande men intressant.

Smidigt ord

2011-09-02T06:12:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Nu är det väl slut på semestern för de flesta, men låt oss drömma oss tillbaka lite med hjälp av ordet ledig. Ledig har lite olika betydelser: ”fri att tas i bruk; fri från arbete; naturlig och otvungen”. Ordet fanns redan i fornsvenskan och är ett allmänt germanskt ord som återfinns i flera språk, till exempel danska och tyska. Från början betydde ordet ”böjlig; smidig; lättrörlig”. Den som är ledig eller det som är ledigt är alltså lite smidigt och rörligt.

En fatabur av uttryck

2011-09-01T15:33:00.000+02:00

Den som läste Catharina Grünbaums artikel om det blå skåpet, som jag hänvisade till igår stötte på ordet fatabur. Nog är väl det ändå ett rätt ålderdomligt ord. Även om det är vackert. Men vad är en fatabur egentligen. Jo, en fatabur är helt enkelt ett förråd. När man använder uttrycket ”ur egen fatabur” menas att något är av egen uppfinning. Det är precis på det sättet Grünbaum använder det när hon reder ut Janne Loffe Carlssons uttryck om det blåa skåpet.

Sjukhus och skyddshelgon

2011-09-01T05:59:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Lasarett är ett roligt ord. Det har nämligen ett påbrå som jag tror få känner till. Det kommer nämligen ifrån en person i Bibeln. Lasaros bodde tillsammans med sina systrar Maria och Marta i en by som hette Betania. Lasaros blev sjuk och systrarna kallade på Jesus, att han skulle komma och hjälpa dem. När Jesus kom fram hade Lasaros dött och blivit begraven. Detta hindrade inte Jesus från att göra ett under: Lasaros fick livet och hälsan tillbaka. Om detta kan man läsa i Johannesevangeliets elfte kapitel i Bibeln.

Lasarett, som är detsamma som sjukhus, kommer just från Lasaros namn. Lasaros betraktas också som de sjukas skyddshelgon.

Blå skåpets historia

2011-08-31T19:22:00.000+02:00

Funderat någon gång på uttrycket ”att skita i det blå skåpet”? Jag fick anledning att rota lite för att hitta någon historia till det hela. Uttrycket förekommer i filmen Göta kanal från tidigt 1980-tal, men uppfanns uttrycket där? Här finns en artikel där DN:s tidigare språkvårdare Catharina Grünbaum reder ut saker och ting för den som vill veta.

Oss medicinare emellan

2011-08-31T06:51:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Vi kör ett ovanligt ord idag också. Det är kul att lära sig nytt. Ordet för dagen är laryngologi och det hör hemma inom det medicinska språkbruket. Grekiskans larynx betyder ”struphuvud” och logos är – som vanligt – ”lära” eller ”teori”. Laryngologi är alltså vetenskapen om struphuvudets sjukdomar. Av detta bildas sedan ord som laryngal för sådant som ”bildas i struphuvudet” (som språkljud) och laryngoskop, som är en ”spegel för undersökning av struphuvudet”. Där ser man!

Lösning veckans ordspråk vecka 35

2011-08-30T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Bättre en fågel i handen än tio i skogen.

Tidspassning

2011-08-30T06:50:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Idag väljer jag ett ord som jag själv aldrig använt, men nog skulle förstå om jag stötte på det någonstans (vilket jag inte kan minnas att jag gjort). Möjligen är det ett något ålderdomligt ord: lagtima. Lagtima är det som äger rum på ordinarie tid, vid en fastställd tidpunkt. Ordet har förstås med lag och timme att göra. Inte svårare än så.

Veckans ordspråk vecka 35

2011-08-29T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Ett manuellt baserat specimen av klassen Aves är mera profitabelt än cirka ett fjortondels gross dylika i en population av förvedade fanerogamer.

Lösningen publiceras imorgon.

Rött och blått

2011-08-29T05:46:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Nog minns vi dem från kemisalens laborationer: lackmuspapperen! Lackmus är en typ av färgämne som (Kommer ni ihåg er kemi?) färgas rött av syror och blått av baser. Ordet kommer från nederländskans lakmoes med samma betydelse, men är i övrigt av okänt ursprung. Möjligen kan det vara en sammansättning av två ord som betyder ”läcka” och ”mos”. Inte helt solklart alltså. Det känns som att lackmustesten gav tydligare besked när det begav sig (det beger sig väl för en del just i detta nu också, men inte för mig; kemi är ett tämligen avslutat område i mitt liv).

Frukost mitt på dagen

2011-08-28T15:22:00.000+02:00

Äntligen en klar och tydlig förklaring till varför man när jag gick i skolan talade om frukostrast då vi gick till matsalen och åt mat. Läs hos Språkkonsulterna!

Katt och guld

2011-08-27T09:35:00.003+02:00

Fick en fråga om varför det heter kattguld. Det visade sig inte vara det enklaste att ta reda på, men jag har kommit en bit. Kanske någon läsare som kan fylla i med mer kunskap. Välkommen att skriva en kommentar i så fall.

Kattguld är en benämning som används om sådant som glimmar och glänser utan att vara riktigt guld. Kattguld är alltså något som ser fint ut, men är oäkta eller värdelös. Enligt ordboken är dock detta en överförd betydelse. En direkt betydelse av kattguld är ”typ av glimmer som kan klyvas i tunna blad”. Glimmer är ett slags så kallad halvmetallisk glänsande mineral. Glimmer delar sig lätt i tunna skivor och förekommer i olika bergarter.

Min gissning är att i och med att skivat glimmer kallas kattguld och glimmer är glänsande har kattguld fått den överförda betydelsen glänsande men inte guld. Om det hela har med djuret katt att göra har jag inte lyckats luska ut. Hjälp gärna till om du vet något!

Wikipedia (vars information vi ska ta för vad den är) skriver så här om ordets historia:

Ett uttryck med liknande betydelse finns i det franska språket. Ursprunget till detta härrör sig från 1500-talet då den franske upptäcktsresanden Jacques Cartier kom till Kanada. Väl framme i Kanada fann han "ett berg av guld" och tillika "ett berg av diamanter". Han fyllde sina skepp med dessa dyrbarheter och återvände stolt till Frankrike, där det konstaterades att det förmodade guldet var "kattguld" och "diamanterna" var kvarts. Denna fadäs myntade uttrycket "Guld från Kanada" som är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.

På't igen!

2011-08-27T09:11:00.001+02:00

Ja, vad säger man? Efter ett antal dagar utan ström till datorn följde fullsmäckade dagar då hjärnan liksom inte orkade ta in något annat. Detta är lika med inget bloggande. Och jag tycker inte om det! Men nu så: nya tag och försök att få lite liv i den här delen av internet också.

Under sensommaren har Språkkonsulternas blogg Pratbubblor innehållit en del etymologi. Till exempel den här trevliga presentationen om Fredrik Lindströms tolkning av sch-ordets ursprung.

Lösning veckans ordspråk vecka 34

2011-08-23T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Ett gott skratt förlänger livet.

Nytt tillkrånglat ordspråk publiceras på måndag.

Veckans ordspråk vecka 34

2011-08-22T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

En positiv känsloyttring av ljudligt slag sägs prolongera existensen hos den individ som åstadkom nämnda känsloyttring.

Lösningen publiceras imorgon.

Lösning veckans ordspråk vecka 33

2011-08-16T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Den som spar han har.

Nytt ordspråk publiceras på måndag.

Så det blev

2011-08-15T18:06:00.000+02:00

Oj, oj, oj! Jag säger bara det: oj, oj, oj! Ett vakuum, det är vad alltihop hamnat i. Bloggandet alltså. Var ju inte meningen att det skulle bli tyst här, men det blev det i alla fall. Ordspråken tuffar på, men annat har tystnat. Orsak: livet, förstås! Det är alltid livet som gör att saker och ting förändras och inte blir som man tänkt eller planerat.

Okej då, det är inte så dramatiskt. Några dagar utan blogginlägg är ju inte hela världen. Nej, visst inte. Inte värre än att man rent av kan stå ut några dagar till kanske? Bra i så fall. Av praktiska skäl kommer det nämligen inte att kunna bli någon etymologi här på ytterligare några dagar. Lite annat ska jag dock försöka att få till. För en ordblogg kan ju inte bara plötsligt bli tom på ord.

Veckans ordspråk vecka 33

2011-08-15T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Individ som avstår från att avyttra sina monetära tillgångar torde finna dessa intakta.

Lösningen publiceras imorgon.

Färgord från bär

2011-08-12T05:59:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Jag gillar körsbär. Det är ett vackert bär, och ett gott bär. Igår trevade vi oss i etymologin för detta ord fram till latinets ceresia. Här kan vi känna igen namnet på en färg: cerise. Cerise beskrivs som en ”körsbärsröd färg” och hänger förstås samman med det latinska ordet och även med grekiskans kerasos, ”körsbär; körsbärsträd”.

Med tanke på min förtjusning i körsbär är det kanske inte så konstigt att jag också är gravt förtjust i färgen cerise.

Ord för gott bär

2011-08-11T06:51:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Efter precis hur många ord som helst på k, är det nu dags att avsluta etymologin för denna bokstav. Och vad passar bättre än att avsluta med ordet för något fantastiskt somrigt och gott. Ordet är körsbär. Den trevliga förklaringen till ordet lyder: ”typ av sött eller syrligt, oftast rött bär med en kärna i mitten”.

På fornsvensk tid talade man om kirsebär eller kyrsebär. På tyska fanns förlagan kersebere. Latin har ordet ceresia och grekiskan talar om kerasia, då de menar ”körsbärsträd”.

Nytt ord från Berlin

2011-08-10T06:49:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Ett nytt ord för mig – och ett ord jag aldrig hört användas – är köpenickiad. Köpenickiad är ”kupp som genomförs under falskt namn eller låtsad befogenhet”. Köpenick är namnet på en stadsdel i Berlin. År 1906 lurade en skomakare, förklädd till officer, till sig stadskassan där. På så sätt kom ordet köpenickiad till.

Lösning veckans ordspråk vecka 32

2011-08-09T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Genvägar är senvägar.

Nytt ordspråk på måndag.

En riktig käpphäst

2011-08-09T05:45:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Den etymologiska ordboken ägnar en lite längre artikel åt ordet käpphäst. Så här står det:

Käpphäst kan beteckna en äldre typ av leksak i form av en käpp med ett hästhuvud överst. Numera är den bildliga användningen mera gångbar, ”fråga som någon ständigt och tjatigt återkommer till ”. Ordet är troligen ett översättningslån från tyska Steckenpferd, i sin tur från engelska hobby-horse, båda med såväl konkret som bildlig betydelse.

Veckans ordspråk vecka 32

2011-08-08T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Den förbindelse som vid ett första påseende tycks reducera distansen mellan A och B torde allt som oftast snarare utöka densamma.

Lösningen publiceras imorgon.

Litet rum

2011-08-08T06:43:00.001+02:00

Dagens etymologi:

Igår talade vi om källare, från latinets cellarium (”skafferi”) och cella (”litet rum”). Idag talar vi om cell, som har tydligt släktskap med dessa latinska ord. En cell kan vara ett litet rum, men också ”minsta levande enhet”.

I botten av huset

2011-08-07T07:42:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Längst ner i ett hus, och delvis under marken, finns källaren. Fornsvenskan hade också ett ord för denna del av ett hus, likaså tyskan, som vi fått vårt ord ifrån. Upphovet är, som så ofta, latin. Cellarium är detsamma som ”skafferi” och detta ord är bildat efter cella som betyder ”litet rum”. Detta cella komme tillbaka det svenska ordet cell. Mer om det imorgon.

Alfabetsgrund

2011-08-06T07:19:00.000+02:00

Dagens etymologi:

På 800-talet fanns det en grekisk missionär som hette Kyrillos. Han har gett upphov till ordet kyrillisk, som har kopplingar till grekisk-ortodox kristendom. Kyrilliskt är sådant ”som används i grekisk-ortodoxa kyrkoskrifter och som ligger till grund för t.ex. det ryska alfabetet”. Kyrilliska är ett slags skrift.

frkrtngr

2011-08-05T19:10:00.000+02:00

Förkortningar är något som uppfinns lite hur som helst, verkar det som. Inte minst det informella sms- och chattspråket är grogrund för dylik innovation. Och där är det ju inga problem. De flesta förkortningar är begripliga för dem som är berörda av dem. Men m man tar med sig det där förkortningsbeteendet till mera formellt skriftspråk blir det problematiskt.

Ordböcker brukar innehålla listor över etablerade förkortningar. Det är rimligt att tänka sig att dessa, precis som språket i övrigt, förändras över tid. Men innan alla förändringar är etablerade gör den gode skribenten väl i att endast använda vedertagna förkortningar i sin text. Om det ska användas några förkortningar alls, vill säga. Ofta är det inte försvarbart. Det är inte särskilt arbetsamt att skriva ut förkortningen och är man mån om att ens text ska vara lättbegriplig är det dessutom en bra service för läsaren att inte låta denne hamna i tvivel om vad som menas.

Det känns som jag skrivit ungefär exakt detta förut här på bloggen. Nåja, det tål väl att upprepas. Men mer behöver kanske inte sägas just nu. Mer än att iofs inte kan ses som en etablerad förkortningar. Och inte öht heller. Klart slut.

Ord från tyskan

2011-08-05T06:13:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Kymig kan man känna sig ibland, till exempel då saker och ting inte är riktigt bekväma. Ordboken förklarar ordet med ”okamratlig” och ”otrevlig”. Till detta skulle jag vilja foga något i stil med ”obehaglig” och möjligen ”besvärlig”, men det kanske bara är ett uttryck för min helt subjektiva förståelse av ordet kymig, vad vet jag. Hur som helst har ordet tyskt påbrå. Tyskans küme betyder ”svag” eller ”matt”.

Trappen eller trappan?

2011-08-04T13:08:00.000+02:00

Trappen, kan man skriva så? Nej, skulle jag säga. Trappen är talspråk, ska man skriva är det trappan som gäller. Detta är inget som alla följer, alltså får jag anledning att störa mig lite ibland. Men, men man ska inte vara alldeles halsstarrig, alltså kollar jag om Språkrådet säger något om saken. Och de gör de, nämligen detta:

fråga

Kan man säga både trappan och trappen?

svar

Ja. Trappan är bestämd form av trappa, som är normalordet i standardsvenskan.

Trappen är bestämd form av trapp, som betraktas som något vardagligt i skrift, men som är normalordet i vissa regionala former av svenska.

Jaha, och detta ska man förstås som… vad då? Jag tänker ungefär så här, när det gäller språkråd på området. 1) Prata hur du vill, det är alltid okej. 2) Skriv så folk begriper. I mindre formella sammanhang (t.ex. chatt, mejl till kompisar och sådant) går det bra att vara lite vardaglig i skriftspråket. Då kan du alltså frimodigt skriva trappen. I alla andra skriftsammanhang bör man strikta till det lite, då är inte vardagligt skriftspråk att rekommendera. Skriv då trappan. Har du svårt att hålla ordning på vad som är vardagligt skriftsammanhang och vad som är mer formellt rekommenderar jag en helgardering: skriv alltid trappan.

Så var den saken ur världen.

Inom loppet av en kurs

2011-08-04T07:11:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Från gårdagens ord kursiv tar vi idag klivet till kurs. Ursprunget är detsamma, latinets cursus (”lopp; kapplöpning; förlopp”) och currere (”löpa”). I det här fallet är latinets lopp översatt till allt det som kurs kan betyda, nämligen ”pris på värdepapper; färdriktning; studieavsnitt; studiegång”. Vi har ju ett uttryck som säger ”inom loppet av”, där kanske vi kan finna något av föreningen mellan kurs och lopp.

Ordspråk från Bibeln

2011-08-03T12:35:00.000+02:00

Igår publicerades lösningen på veckans ordspråk. Den löd: Man blir aldrig profet i sin hemstad.

Det där uttrycket bygger på erfarenheten att det är svårt att vinna uppskattning och erkännande bland gamla bekanta. I synnerhet i sin egen hemstrakt. Kan vi ana en avundsjuka, som orsak, kanske. Uttrycket har bibliskt påbrå. Jesus råkade nämligen ut för att människorna i hans egen hemstad, Nasaret, avvisade honom. Då uttalade han det, som ligger till grund för vårt ordspråk.

Jesus kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagogan så att man häpnade och sade: ”Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta?” Så blev han en stötesten för dem. Men Jesus sade till dem: ”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.” (Matt 13:54–57)

Översiktligt ord

2011-08-03T08:06:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Kursiv är namnet på en lutande tryckstil, som den här. Det är också ordet för något som är översiktligt. Franskan har ordet cursifi med samma betydelse. Det hela kommer från latin där man talar om cursivus, som betyder ”löpande” och cursus, som betyder lopp. Det finns en länk till ordet kurs, så det kikar vi på imorgon.

Augustietymologi

2011-08-02T07:09:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Andra dagen med etymologi efter semesteruppehållet tar vi oss an månadens namn. Det är augusti, årets åttonde månad. Augusti har fått sitt namn efter den förste romerske kejsaren: Augustus. I Wikipedia kan man läsa lite mer om augusti.

Lösning veckans ordspråk vecka 31

2011-08-02T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk:

Man blir aldrig profet i sin hemstad.

Nytt tillkrånglat ordspråk kommer nästa vecka, på måndagen.

Grilla hos Språkrådet

2011-08-01T07:37:00.000+02:00

Månadens ord hos Språkrådet är grilla. De skriver en intressant och lärorik artikel om det. Särskilt roligt tycker jag det var att få kopplingen mellan grilla och att ha griller klarlagd.

Veckans ordspråk vecka 31

2011-08-01T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Den vars målsättning är att uppnå visionärsstatus uppmanas härmed att bege sig annorstädes från sin uppbördsort.

Lösningen publiceras imorgon.

Etymologi igen

2011-08-01T05:49:00.000+02:00

Dagens etymologi:

Efter uppehållet drar den dagliga etymologin igång igen. (Gick inte en månad väldigt fort förresten?) Många har säkert fortfarande semester, så vi mjukstarta med det ordet.

Semester är ”period av ledighet från arbetet” och ordet kommer från tyskans Semester. Det tyska ordet betyder ”termin” eller ”halvår”, en betydelse som det också hade i svenskan från början. Den nuvarande betydelsen av ordet semester gjorde sitt intåg på 1800-talet. På latin, där ordet ursprungligen kommer ifrån, betyder semestris, det ”som varar sex månader”.

Associationer till förkortningar

2011-07-31T19:35:00.000+02:00

Många går nu omkring om väntar på besked från VHS. Det handlar om hur det blir med deras studier till hösten. VHS står för Verket för högskolestudier. Det fanns en tid när det också stod för Video home system och utgjordes av videokassetter med tillhörande videobandspelare. Förkortningar kan betyda lite vad som helst och förmodligen avslöjar man något om sin ålder om man i första hand associerar bokstavskombinationen VHS med videofilmen och inte med studera.nu.

Swing var dåtidens melodi

2011-07-29T06:13:00.000+02:00

I gårdagens citat från Cellos konstfulla användning av förkortningar förekom följande mening:

Då swingpjatten provade de smala byxorna i affären och fann, att han inte kunde trä sin stora fot genom byxbenet, beslöt han vänta t.v. modell inkommit.

När använde någon senast ordet swingpjatt? Ja, jag skrev det ju nyss, men annars? Det känns som ett ord från en svunnen tid. Men ett roligt ord. Visst hör man på själva ordet att det handlar om något roligt. En swingpjatt kan omöjligen syssla med tråkigheter. Men vad är egentligen en swingpjatt? Eller var, kanske, för jag vet inte om de fortfarande finns.

En swingpjatt är, enligt min ordbok, en ”ung swingentusiast vars klädsel karaktäriserades av bl.a. smala byxor och platt hatt; på 1940-talet.” Swingpjatten var dåtidens ungdom som klädde sig efter sin musiksmak. Ett alltfort pågående fenomen, även om musiken inte längre är swing.

På nätet hittar jag både mer information om swingpjattens klädsel och en bild på en swingpjatt. Klicka vidare och lär mer, den som vill.

Konsten att använda förkortningar

2011-07-28T06:42:00.000+02:00

Olle Carle föddes 1909 och dog 89 år senare, alltså 1998. Han var kåsör och en mästare på att drilla med orden. Rolig som bara den. Bara en sådan sak som att hans ”artistnamn” var Cello. En självklarhet för den som heter Olle C.

En tid har jag tänkt att jag skulle leta upp Cellos hantering av förkortningar och delge en del av det här på bloggen. Bara för att det är så roligt. Nu, när jag sitter här med hela Cellos text, inser jag att jag inte kan plocka sönder den. Ni måste få den i dess helhet. Så här kommer Olle Carles text ”Kort sagt”. Observera att texten ska läsas som det skämtsamma kåseri den är och inte som en text om språkrådgivning.

Inga andra förkortningar än sådana, som är allmänt vedertagna, bör få förekomma. Men dessa bör användas i desto större utsträckning.

Just därför bli man nästan upprörd, när man får ett brev från en skolyngling, som fått bock i kanten på en uppsats, därför att han använt sig av en förkortning felaktigt. Ynglingen hade skrivit: ”Den, som alltid varit frisk, vet inte vad d.v.s. att vara sjuk.”

Varför är det fel? För min del anser jag, att eleven har fullkomligt rätt.

Finns det en vedertagen förkortning för ”det vill säga”, så bör den självfallet kunna användas i alla sammanhang. ”Dibarnet kan inte tala, även om d.v.s. något.” Bra.

Gymnasisten förtjänar en extra eloge för att han gjort sig fri från vanetänkande och öppnat nya möjligheter för förkortningarnas användning. Om exempelvis förkortningen f.d. betyder ”före detta” och o.d. betyder ”och dylikt”, så bör man rimligtvis ha fria händer att använda förkortningarna hur man vill: ”Det var ett uselt f.d., sade skidlöparen, som åkte på ett fält, som var träskartat o.d.” Varför inte?

”Kyss mig m.m. glöd, sade fästmön till fästmannen och torkade rimfrosten från hans mustasch.” Fullt korrekt.

”Då hustrun misstänkte, att mannen skulle gå bort någonstans med någon annan, ansåg hon sig ha rätt att fråga både t.o.m. vem han tänkte gå.” Oklanderligt.

”Då jag fått i uppgift att skåla för absent friends, kan jag tyvärr inte skåla f.n., sade middagstalaren och såg frånvarande ut.”

”Jag tar inte droskan utan släden, ty i snö är m.fl. gånger bättre än hjul, sade godsägaren. Och s.k. han på kusken.”

”Efter middagen beslöt bonden sig för att gå ut o.s.v. tills han sått färdigt.”

Eller: ”Då swingpjatten provade de smala byxorna i affären och fann, att han inte kunde trä sin stora fot genom byxbenet, beslöt han vänta t.v. modell inkommit.”

Gymnasistens förkortningssystem är ett föredöme, som borde tjäna t.ex. för andra.

Idag firar vi alla sömntutor

2011-07-27T07:14:00.001+02:00

Idag är det inte bara den 27 juli, det är också sjusovardagen. Om denna ”högtid” kan man läsa mer hos Språkrådet:

Sjusovardagen var fram till år 1900 en helgondag i Sverige. Dagen har fått sin benämning efter en legend om sju kristna ynglingar från Anatolien (ungefär det asiatiska Turkiet) som sov i nära 200 år, gömda i en grotta. När de vaknade trodde de sig ha sovit bara en natt. Uttrycket sjusovare lever kvar om den som sover länge, och i den finländska almanackan finns också sjusovardagen kvar.

Sjusovare handlade från början alltså inte om hur länge man sov utan om hur många som sov. Sju ynglingar som sov länge var upphovet till uttrycket. Men idag kan en person vara sjusovare helt på egen hand. Det kan ju vara skönt att veta för den som vill ta sovmorgon så här i sommartid, att leta upp sex trötta kamrater är inte nödvändigt för att idag fira sjusovardagen.

Eller vänta nu. Stopp och belägg! Vakna! Upp och hoppa! Enligt en artikel i DN ska man inte sova längre än till sju denna dag, om man inte vill riskera att bli seg och dåsig resten av året.

Rötmånad

2011-07-26T16:54:00.001+02:00

Häromdagen klev vi in i rötmånaden. Det är så den kallas, perioden som infaller ungefär mellan 23 juli och 23 augusti. Under den perioden är det varmt och framförallt fuktigt, vilket gör att matvaror står sig sämre än vanligt. De ruttnar lätt. Ännu tydligare var förstås detta förr, då förvaringsmöjligheterna var annorlunda än de är idag. Röta, i ordet rötmånad, har med ”att få att ruttna” att göra. Logiskt och enkelt.

Utifrån detta funderar jag på om detta hänger ihop med det röta som vi ibland använder till exempel som uttryck för att någon har orimlig tur i spel eller annat. ”Vilken röta!”, kan vi häva ur oss med avundsjuka i rösten, när det går bra för någon motspelare. Det kan mycket väl vara så att detta röta hänger ihop med röta i rötmånad. Så här skriver nämligen Språkrådet om rötmånaden:

Enligt folktron kunde man under denna tid vänta sig rötmånadshändelser, som vanskapta kalvar och andra missbildade varelser. Därför använder vi i dag rötmånad också för att ange att något är onaturligt eller osannolikt, som i uttrycket rötmånadshistoria.

Det skulle kunna vara från denna bibetydelse av ”onaturligt eller osannolikt” som vår användning av röta som uttryck för orimlig tur kommer. Det verkar både logiskt och enkelt.

Lösning veckans ordspråk vecka 30

2011-07-26T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans ordspråk, som publicerades igår:

Äta bör man annars dör man.

Veckans ordspråk vecka 30

2011-07-25T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Den som önskar undfly rigor mortis gör säkrast i att tillse att regelbundet förse sin lekamen med nutrition.

Lösningen publiceras imorgon.

Nytt glömt ord

2011-07-23T10:46:00.000+02:00

Jag följer bloggen Glömda ord och har skrivit om den tidigare här i min blogg. Långt ifrån alltid är det – som jag tycker – bortglömda ord som presenteras, men många av dem är i alla fall inte så välanvända. Igår var det ett för mig nytt och rätt roligt ord som dök upp i Glömda ord. Ordet är räkel och betyder tydligen ”långsmal och/eller drumlig mansperson”. Kan ju komma till användning någon gång.

Ö-vik: årets särskrivare 2011

2011-07-22T19:28:00.000+02:00

Ja, vad ska man säga? Örnsköldsvik har huggit särskrivingen i sten. Olyckligt är bara förnamnet.

Rätt språk är bäst

2011-07-22T08:52:00.000+02:00

Det var det jag visste! Och det jag brukar påpeka så envist. Korrekt språk är viktigt! Här en summering av en artikel från BBC News om vikten av korrekt språk för att kunna bedriva framgångsrik internethandel.

Nytt ord

2011-07-22T07:47:00.000+02:00

Lärde mig ett nytt ord igår, när jag läste en krönika i Expressen. Lite otippat kanske, men så gick det faktiskt till. Ordet är gigonomi och krönikören förklarar ordets betydelse och ursprung så här:

Allt färre människor har traditionella, livslånga anställningar. I stället sprider sig gigonomin, ett begrepp myntat av Newsweek och The Daily Beasts chefredaktör Tina Brown, där tillfälliga projekt och begränsade ”gig” ersätter de inrutade terminerna. Den höga produktiviteten och de flexibla arbetsvillkoren ger fler och fler möjlighet att planera det egna arbetet.

Ordroligt

2011-07-21T13:50:00.000+02:00

Visst är det jätteroligt när någon knackar lite försiktigt på mikrofonen och säger: ”Hörs ljudet?”

Jag har sagt det förut och säger det gärna igen: Det är roligt med ord!

Sommarkalas

2011-07-20T19:40:00.000+02:00

Oj, vilken lust jag får att bara ställa till med ett gille så där rakt upp och ner. Vore inte det trevligt? Gille låter trevligt, tycker jag.

Trevligt låter också ”kalas av folklig karaktär” med tillägget att det ofta är större kalas och ofta av typen knytkalas. Detta är just precis vad ett gille är. Härligt!

Mer fel än rätt

2011-07-19T21:57:00.001+02:00

Får tips om en Blocket-annons som visar på vådan av att okritiskt använda Google översätt. Läs och skratta!

Kopierar in texten här också, så den går att läsa även efter att annonsen tagits bort:

Nu är det tid att sälja min lojala ritt. Det är en mycket trevlig liten familjebil i mycket bra villkorar och arbeten utan något problem.
- Driva styrningen
- Sommar- och vinterdäck
-100% rosta fritt
- Röka fritt
- husdjur frigör
Hållet i en goda långt och har den mycket propra och rena inre. Resonera som säljer den är att jag önskar köp en stor familjebil.
Endast välkomnas den allvarliga personen!

Lösning veckans ordspråk vecka 29

2011-07-19T07:00:00.000+02:00

Lösning på veckans tillkrånglade ordspråk:

Gräset är alltid grönare på andra sidan.

Nytt ordspråk dyker upp på måndag.

Till svenskans försvar

2011-07-18T15:26:00.000+02:00

Jag står gärna främst i det led som försvarar svenskan som ett användbart språk i alla sammanhang som kan uppstå i det svenska samhällets verksamheter. Här hittar jag en text som skriver en vacker hyllning till svenska språket. Läs!

Veckans ordspråk vecka 29

2011-07-18T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Vegetationen tycks med ett hundraprocentigt utfall ha en robustare smaragdnyans hinsides.

Lösningen publiceras imorgon.

Ett ords förändring över tid

2011-07-17T06:37:00.000+02:00

Så här mitt i sommaren kanske det är konstigt att tala om ett ord som kylslaget, men hjärnan för tankarna lite hit och dit och just nu stannar de hos detta ord. Kylslaget är nämligen ett konstigt ord, eller det har en lite förvirrande betydelse och användning. Ordet används nämligen på olika sätt, framför allt om man jämför förr och nu.

Min moderna ordbok berättar att kylslagen kort och gott betyder ”kylig”, inget annat. Går jag till den gamla Svenska akademiens ordbok (SAOB) får jag veta att kylslagen visserligen har en betydelse som är ”kylig”, ”kall” eller ”sval” (särskilt om luft), men jag får också veta att det är detsamma som något ”vars temperatur blivit mildrad” eller ”tempererad”. Det är visserligen både hetta och kyla som kan mildras, men framförallt är det kyla som avses då något kylslås eller blir kylslaget. Det handlar alltså om att mildra, det vill säga minska, kylan hos något.

SAOB ger oss ett exempel. Det är hämtat från Linnés brev där han skriver att ”Vatten till sköljning av tänderna får aldrig begagnas kallt utan måste alltid vara kylslaget.” Använd med andra ord inte alltför kallt vatten att skölja tänderna med utan låt vattnets temperatur mildras något först, det vill säga bli något varmare. Linné rekommenderar i samma exempel ljumt vatten till känsliga tänder. Det får mig att tro att kylslaget vatten är någonstans mellan kallt och ljummet. I så fall beskriver det något som vi idag inte riktigt har något enskilt ord för.

Idag betecknar kylslaget enbart något kallt, medan det förr också avsåg något som var mindre kallt – det hade blivit kylslaget och gått från kallt till mindre kallt.

Ett levande språk förändras, det är helt i sin ordning. Enda problemet jag kan se med det är egentligen att vi kan stöta på problem då vi ska läsa äldre texter och riskerar att gravt missuppfatta dessa för att bruket av orden förändrats så det som orden betydde då inte är detsamma som det de betyder idag. Men nu har vi i alla fall rett ut detta med kylslaget – annars är det just ett sådant där ord som bäddar för missförstånd på grund av förskjutningen i betydelse.

Språkspaltstips

2011-07-16T06:36:00.000+02:00

Svenska dagbladets språkspalt är intressant läsning för den som roas av ord och ordbruk. De senaste inläggen har till exempel handlat om språket i platsannonserna, rosens speciella egenskaper, och en utredning av ordet syndabocks användning och religiösa ursprung.

Sammansatta ord och bindestreck

2011-07-15T20:14:00.000+02:00

Igår redde jag ut svårigheten med ordet meritagenturen. Och att det hela blir så hemskt mycket enklare med ett bindestreck: merit-agenturen.

Sammansatta ord ska inte särskrivas, men de kan gott skrivas med bindestreck då det är befogat. Befogat är det då sammansättningen är ovanlig, ny eller svåruppfattad av något annat skäl.

Meritagenturen är ett ovanligt, och därmed svåruppfattat, sammansatt ord. Därför hade det mått bra av ett bindestreck: merit-agenturen. Det bindestrecket gör, är att visa läsaren vilka ord det är som är sammansatta. Detta gör i sin tur läsningen avsevärt mycket enklare. Meritagenturen är sammansatt av merit och agentur.

För de flesta sammansatta ord vi stöter på dagligdags gäller att de är välbekanta och lätta att uppfatta. Dessa behöver alltså inte skrivas med bindestreck. Men ibland dyker det upp nya eller ovanliga sammansättningar – använd då bindestreck. Skribentens uppgift är (i alla fall i brukstext) att underlätta för läsaren. Därav rekommendationen om bindestreck.

Språkrådets frågelåda ger klara besked om sammansättningar och bindestreck.

Hur svårläst som helst

2011-07-14T12:04:00.000+02:00

Inom vuxenpedagogiken talar man ibland om att didaktiken kan ha tre utseenden: torget, marknaden och meritagenturen.

Första gången jag såg det där sista ordet, meritagenturen, blev jag helt förvirrad. Vad stod det egentligen? Vad betydde det? Och hur i all sin dar skulle det uttalas.

Jag läste bokstavskombinationen -tage- på samma sätt som i etage. Uttalet blev alltså med ett sj-ljud. Helt obegripligt!

Så småningom klarnade saken och jag insåg att jag kopplat ihop fel bokstäver. Det är inte -tage- som hör ihop utan -t hör till ett ord och age- till ett annat. Meritagenturen är ett sammansatt ord, nämligen. Ett ovanligt sådant. Och därför svårläst.

Merit-agenturen. Så ska ordet förstås och läsas, som en sammansättning av merit och agentur. Ja men då blev ju allt begripligt igen!

För förklaring av innebörden i begreppet hänvisar jag till någon vuxenpedagogisk litteratur. Om värdet av bindestreck talar jag vidare imorgon.

Det kan spritta på olika sätt

2011-07-13T19:53:00.001+02:00

På tåget såg jag en reklamaffisch från en boulebar. Det var ett tag sedan, därav hänvisningen till våren. Den innehöll följande mening:

Vårkänslor, spritt, sol och boule.

Jag blir fundersam, språkkänslan säger mig att spritt inte kan stå så där för sig själv. Eller kan det det? Jag blir lite osäker, men visst är det svårt att komma på något tillfälle när man läst eller skrivit ordet spritt utan något efter, som till exempel ”spritt språngande naken” eller ”spritt språngande galen”.

Eller vänta förresten! Man kan ju ha spritt i benen också, eller hur?

Vid närmare eftertanke ser jag att vi här har med två olika spritt att göra. Det första (från boulebarens reklam) har med det där sprittet i benen att göra. I det fallet handlar det om verbet spritta, att ”plötsligt och motståndslöst rycka till”.

I det andra fallet, min association till att spritt måste föras samma med något, till exempel galenskap eller nakenhet, är ett förstärkningsord (adverb) med betydelsen ”fullständigt”.

Språkkänslan hade rätt, men behövde också en stund eftertanke för att hitta helt rätt. Spontanitet ger inte alltid hela svaret.

Lösning veckans ordspråk vecka 28

2011-07-12T07:00:00.000+02:00

Lösning veckans ordspråk:

Ta seden dit man kommer.

Nytt ordspråk kommer på måndag.

Sammansattaordsskicklighet

2011-07-11T13:42:00.000+02:00

Jag har nämnt det tidigare, hur skicklig vett och etikettexperten Magdalena Ribbing är på sammansatta ord. Nu är det dags att uppmärksamma igen. Eller vad sägs om tvåtacksrätt eller, det ännu mer innovativa, nyniandenej.

Veckans ordspråk vecka 28

2011-07-11T07:00:00.000+02:00

Veckans tillkrånglade ordspråk:

Den som uppehåller sig annorstädes än på sin mantalsskrivningsort bör iaktta ett liknande manér som lokalbefolkningen.

Lösningen publiceras imorgon.

Stavning och uttal

2011-07-10T18:42:00.000+02:00

Ser att Läkemedelsverket söker en farmasevt. Så kan man förstås skriva det som annars ofta stavas farmaceut. (Farmacevt är korrekt, precis som farmaceut, inte tu tal om det.) Men, undrar jag, varför går man inte hela vägen och helt enkelt skriver farmaceft. Det är ju faktiskt så man säger. Det u som blivit ett v uttalas faktiskt f. Detsamma gäller, i så fall, även för till exempel terapeut.

Olika kan vara rätt

2011-07-09T11:23:00.000+02:00

Med automatik och stor envishet skriver jag imorgon, ikväll, idag, och inte i morgon, i kväll, i dag. Språkrådet rekommenderar det senare. Jag framhärdar. Språkrådets motivering till särskrivningen är visserligen plausibel, men ändå. Så här skriver de:

fråga

Ska man skriva ikväll eller i kväll som ett eller två ord?

svar

Såväl särskrivning som hopskrivning är helt korrekt.

Vi rekommenderar ändå att man skriver isär dessa uttryck, som har betoningen på det andra ordet. Då behöver man inte heller tveka när man kommer till fall som i övermorgon och i förrgår, som inte kan skrivas ihop.

Skriv alltså också i dag, i går, i förrgår, i morgon, i morse, i natt i två ord.

Mitt främsta skäl till min envishet att skriva ihop är att det är så jag lärt mig och det går därför automatiskt. Ett annat skäl är att det är enklare – det krävs färre tangentnedslag att skriva idag istället för i dag. Prova får du se! Dessutom tycker jag att det finns en tydlighet i mitt sätt att skriva, man ser enkelt vad i hör samma med. Men, som så många andra gånger, hjälper mig Språkrådet att visa på vad som – för andra – kan vara ett problem. Detta påvisande är bra, jag uppskattar det. Det hjälper mig nämligen i mina textvårdande uppgifter.

Alltså kan jag fortsätta skriva imorgon, idag, ikväll eftersom jag vet att i förrgår, i morse och i övermorgon inte kan skrivas ihop. I textvårdsarbete kan jag dock rekommendera särskrivning, om jag märker att det finns risk för den typ av sammanblandning som Språkrådet varnar för. Praktiskt språkvårdsarbete både i det privata och i relation till andra, således.

Nytt ord myntat idag

2011-07-08T22:17:00.000+02:00

Idag kan vara dagen då det nya ordet ficktwittring myntades. I alla fall om man får tro Expressens artikel om Carl Bildts twittring, som orsakades av att han kom emot knapparna på sin telefon då den låg i fickan.